Anders Kjellberg
Professor Emeritus
Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv: facklig anslutning och lönebildning
Author
Summary, in Swedish
Exempel på saker som tas upp i rapporten:
- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad:
58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter. (sid. 8-9, 13-15, 261-273)
- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022. (sid. 8-12, 261-281)
- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023. (sid. 232)
- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023. (sid. 239-252)
- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023 (s. 231-234)
- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023. (sid. 252-254)
- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023. (sid. 340)
- De fackliga centralorganisationernas andelar av yrkesaktiva medlemmarna. (s. 237-239)
- Rekordstor andel av arbetarna är utrikes födda: 34 procent 2023. (sid. 10-11, 273-281)
- Bland anställda är tjänstemännen mer än dubbelt så många som arbetarna. (sid. 12-13, 285-291)
- Enbart akademikerna är fler än arbetarna. (sid 286-287)
- Paradox: tjänstemännen har den högsta organisationsgraden men den lägsta kollektivavtalstäckningen i privat sektor. (sid. 18, 291-295)
- Minskande andel förtroendevalda medlemmar – kan trenden vändas? (sid. 303-313)
- I Finland och Norge är kollektivavtalen allmängiltigförklarade på delar av arbetsmarknaden. Är allmängiltigförklaring något även för Sverige? (sid. 63-64, 209-216)
- Trepartsöverenskommelser är vanliga i andra nordiska länder. I Sverige finns en trend i denna riktning. (s. 202-209)
- Lönebildningen under Industriavtalet. (sid. 64-108)
- Varför är det så få strejker i Sverige? Sverige har det i särklass lägsta antalet förlorade arbetsdagar även ur ett nordiskt perspektiv. (s. 78-79, 81-91)
- Ett brett spektrum av faktorer påverkar styrkeförhållandena mellan parterna. (s. 94-96)
- A-kassornas organisationsgrad 2006-2023 (sid. 261)
- Andelen direktanslutna till fackliga a-kassor 1990-2023 (sid. 258-260, 319-324)
- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad:
58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter. (sid. 8-9, 13-15, 261-273)
- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022. (sid. 8-12, 261-281)
- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023. (sid. 232)
- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023. (sid. 239-252)
- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023 (s. 231-234)
- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023. (sid. 252-254)
- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023. (sid. 340)
- De fackliga centralorganisationernas andelar av yrkesaktiva medlemmarna. (s. 237-239)
- Rekordstor andel av arbetarna är utrikes födda: 34 procent 2023. (sid. 10-11, 273-281)
- Bland anställda är tjänstemännen mer än dubbelt så många som arbetarna. (sid. 12-13, 285-291)
- Enbart akademikerna är fler än arbetarna. (sid 286-287)
- Paradox: tjänstemännen har den högsta organisationsgraden men den lägsta kollektivavtalstäckningen i privat sektor. (sid. 18, 291-295)
- Minskande andel förtroendevalda medlemmar – kan trenden vändas? (sid. 303-313)
- I Finland och Norge är kollektivavtalen allmängiltigförklarade på delar av arbetsmarknaden. Är allmängiltigförklaring något även för Sverige? (sid. 63-64, 209-216)
- Trepartsöverenskommelser är vanliga i andra nordiska länder. I Sverige finns en trend i denna riktning. (s. 202-209)
- Lönebildningen under Industriavtalet. (sid. 64-108)
- Varför är det så få strejker i Sverige? Sverige har det i särklass lägsta antalet förlorade arbetsdagar även ur ett nordiskt perspektiv. (s. 78-79, 81-91)
- Ett brett spektrum av faktorer påverkar styrkeförhållandena mellan parterna. (s. 94-96)
- A-kassornas organisationsgrad 2006-2023 (sid. 261)
- Andelen direktanslutna till fackliga a-kassor 1990-2023 (sid. 258-260, 319-324)
Department/s
- Sociology
Publishing year
2024-06-13
Language
Swedish
Publication/Series
Arbetsliv och inflytande
Full text
Document type
Report
Publisher
Arena Idé
Topic
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Keywords
- svenska modellen
- fackförening
- Sverige
- Danmark
- Finland
- Norge
- Norden
- organisationsgrad
- lönebildning
- industrinormen
- Industriavtalet
- allmängiltigförklaring
- arbetare
- tjänstemän
- LO
- PTK
- huvudavtal
- omställningsstudiestöd
- etableringsjobb
- kollektivavtal
- utstationerad
- arbetskraftsmigrant
- Kollektivavtalstäckning
- akademiker
- TCO
- Saco
- arbetsgivare
- a-kassa
- direktansluten
- medlemskap
- medlemsavgift
- inkomstförsäkring
- reallön
- ekonomisk konjunktur
- utrikes född
- arbetsmarknadsmodell
- partsmodellen
- sociologi
- sociology
- arbetsrätt
- Las
- partsreglering
- självreglering
- trepartssamarbete
- Medlingsinstitutet
- strejk
- konfliktfond
- strejkrätt
- sympatiåtgärd
- IF Metall
- Unionen
- Sveriges Ingenjörer
- Kommunal
- Handelsanställdas förbund
- Facken inom industrin
- vita fläckar
- anställningsskydd
- fackförbund
- Frontfagsmodellen
- konflikträtt
Status
Published
Project
- Den svenska modellen: fack, arbetsgivare och kollektivavtal
- Trade Unions in Europe (27 EU countries)
ISBN/ISSN/Other
- ISBN: 978-91-985543-8-0