Vad handlar artikeln om?
Konkret handlar den om hur ett samhälle utan fokus på tillväxt skulle kunna se ut, och hur man föreställt sig detta i samhällsvetenskaplig forskningslitteratur.
På ett övergripande plan försöker den förhålla sig till tidskriftens ambition med temanumret, att diskutera sociologins roll och möjligheter i relation till klimatkrisen.
Varför skrev du den?
Jag höll på med litteraturstudier inför mitt postdok-projekt då tidskriften annonserade att de önskade förslag på bidrag till ett temanummer om klimatkrisen. Temat passade med vad jag hade läst in mig på så det blev på något sätt självklart att sätta i gång. Sedan var det nog till stor hjälp att jag tyckte det kändes, och känns, angeläget att fundera över hur sociologiämnet förhåller sig till klimatkrisen.
Var det något i resultaten som förvånade dig?
Egentligen inte. Föreställningar om hur ett nedväxtsamhälle skulle kunna te sig har ju funnits länge, det som kanske kan kännas lite förvånande är att litteraturen är så omfattande och att utgivningen av publikationer på temat bara ökar. Det som inte gjorts särskilt mycket, där då artikeln var ett försök att bidra, är att syntetisera delar av denna omfattande litteratur och försöka diskutera den på ett nyanserat sätt. Ofta när det handlar om detta ämne så är det lätt att fastna i positioner av för eller emot det ena eller andra.
Vad innebär priset?
Jag vet inte riktigt. Det känns ju förstås väldigt ärofyllt, och kanske det gör att fler läser artikeln.
Tidskriften Sociologisk forsknings temanummer om klimatkrisen.
Motivering till priset
Med sin välskrivna och tankeväckande artikel ”Livet från den ljusa sidan: Sociologi och föreställningen om det radikalt annorlunda” gör Mikael Linnell en nydanande sociologisk analys av klimatkrisen och nedväxtsamhället. Studiens teoretiska och metodologiska perspektiv är viktiga bidrag till sociologins utforskande såväl av relationen mellan samhälleliga kontexter och människors beteenden som av framtidsbilder. På så sätt bidrar Linnell till förståelsen av hur samhällets strukturer och institutioner behöver omformas för att möjliggöra för människor snarare än hindra dem från att leva enkelt, jämställt och klimatneutralt.
Motiveringen, tillsammans med motiveringarna för 2023 års bästa avhandling och 2022 års bästa artikel, kommer att publiceras så småningom på Sveriges Sociologförbunds hemsida och i nästa nummer av Sociologisk Forskning.
Om priset
Segerstedtpriset delas ut till den artikel som under året publicerats i tidskriften Sociologisk Forskning och som lämnat ett särskilt värdefullt bidrag till den sociologiska disciplinens utveckling. Priset inrättades av Sveriges Sociologförbund år 1994 och bär sitt namn efter Torgny T Segerstedt som 1947 utsågs till Sveriges första professor i sociologi.